Frågan kommer ofta i förbifarten, när någon redan ligger på britsen för sina pannrynkor: “Botox hjälper väl mot migrän också – kan ni inte ta det samtidigt?” Något kort svar finns inte. Botox mot kronisk migrän är en etablerad medicinsk behandling, men den är just medicinsk: den ges enligt ett helt annat mönster än rynkbehandling, efter läkarbedömning, och för många är rätt väg dit vårdcentralen – inte en estetisk klinik. Samtidigt visar det sig påfallande ofta att den som söker för “migrän” egentligen beskriver något annat: en spänningshuvudvärk som börjar i käkarna. Det här är texten vi önskar att fler läste innan de bokade.
Migrän eller spänningshuvudvärk? Skillnaden avgör allt
Vi ställer inga huvudvärksdiagnoser – det gör läkare. Men skillnaden är värd att känna till, för den avgör vilken behandling som över huvud taget är aktuell.
Migrän kommer i anfall. Ofta ensidig och pulserande, ofta med illamående eller känslighet för ljus och ljud. Många behöver ett mörkt rum och några timmar; ibland tar anfallet ett helt dygn. Spänningshuvudvärk är något annat: ett tryckande band över pannan eller mot tinningarna, på båda sidor, som smyger sig på under dagen. Den går oftast att arbeta igenom – ett dovt sällskap snarare än ett stopp i kalendern. Och den hänger förvånansvärt ofta ihop med käkarna. Hos den som gnisslar eller pressar tänder arbetar tuggmuskulaturen i timmar varje natt, och värken strålar upp mot tinningarna. Exakt hur den mekaniken fungerar har vi beskrivit i guiden om tandgnissling och spänningshuvudvärk, så vi upprepar den inte här.
Osäker på vilken sort du har? Då är det en läkarfråga, inte en injektionsfråga. Det mest användbara du kan göra är lågteknologiskt: för huvudvärksdagbok i några veckor – när det gör ont, var i huvudet, hur länge, vad som hjälpte – och ta med den till vårdcentralen.
Ja, botox mot kronisk migrän finns – men det är sjukvård
Botulinumtoxin används sedan länge som förebyggande behandling vid kronisk migrän, i vården definierad som huvudvärk 15 dagar eller fler per månad, varav minst 8 med migränkaraktär. Det är samma läkemedel som vid rynkbehandling – men där slutar likheterna. Behandlingen ges enligt ett fast medicinskt protokoll som kallas PREEMPT, med många små injektioner fördelade över panna, tinningar, bakhuvud, nacke och skuldror, och den upprepas i regel var tredje månad under medicinsk uppföljning.
Vägen dit går via läkare. Börja på vårdcentralen; vid kronisk migrän kan du remitteras vidare till neurolog, och inom den offentliga vården kan behandlingen då omfattas av högkostnadsskyddet. Vi har samlat kriterierna och hela förloppet på vår sida om botox mot migrän – och där står också det vi säger till alla som ringer: behandlingen ges aldrig utan medicinsk bedömning, och har du inte fått din huvudvärk utredd är vårt ärliga råd att börja hos läkaren.
En genväg vill vi avliva direkt: att en vanlig kosmetisk pannbehandling skulle göra jobbet. Det gör den inte. Dos, punkter och syfte skiljer sig helt, och att ta rynkbotox i pannan i hopp om migräneffekt är en av de vanligaste missuppfattningarna vi möter.
Varför så många punkter?
Den som googlat behandlingen har sett bilderna: prickar över hela huvudet och nacken. Det medicinska protokollet omfattar drygt 30 punkter, och det är ingen överdrift utan själva poängen – dosen fördelas över de områden där muskelspänning och nervsignaler bidrar till anfallen, i stället för att koncentreras till ett enda ställe. Sticken är ytliga, och hela omgången tar runt 20 minuter. Fler detaljer än så hör hemma i mötet med den som gör den medicinska bedömningen; på behandlingssidan finns förloppet steg för steg.
Det vi oftast behandlar är käken – inte migränen
Nu till den ärliga delen. De flesta som hör av sig till oss om “botox mot huvudvärk” har inte kronisk migrän. De beskriver ömma käkar på morgonen. Värk mot tinningarna i slutet av arbetsdagen. En tandläkare som påpekat att tänderna ser slitna ut. Det är bruxism – tandgnissling och käkpressning – och där är vi rätt adress. Behandlingen heter masseterbehandling: botox i tuggmuskeln, så att det omedvetna pressandet tappar sin kraft. Hur behandlingen går till, vad den kostar och när bettskena är rätt i stället har vi redan skrivit utförligt om i tandgnisslingsguiden och i fördjupningen om bruxism.
En sak kan vi ändå säga av egen erfarenhet: när huvudvärken faktiskt kommer från käkarna är det en tacksam behandling att göra. Men den botar inte migrän. En patient med äkta migränanfall blir inte hjälpt av att vi dämpar tuggmuskeln – och att sälja behandlingen på fel indikation vore att ta betalt för en besvikelse.
När vi säger nej
Det händer varje månad, och vi ser det inte som dålig service. Episodisk migrän – anfall då och då, men långt ifrån hälften av månadens dagar – är inte det evidensen för botox gäller, och där hjälper vi hellre vidare till läkare som kan prova andra förebyggande alternativ. Plötslig och ovanligt kraftig huvudvärk, eller huvudvärk med domningar, synpåverkan eller andra neurologiska symtom, ska bedömas inom vården omgående – där ska ingen klinik lägga sig i. Gravida och ammande behandlar vi inte med botox alls, oavsett syfte. Och den som vill boka masseterbehandling men aldrig fått sitt tandslitage bedömt skickar vi gärna till tandläkaren först. Muskeln kan vi hjälpa till med; tänderna är tandvårdens bord.
Vart ska du vända dig?
Tre dörrar, beroende på vad du känner igen dig i:
- Anfall, illamående, många huvudvärksdagar per månad – börja på vårdcentralen, gärna med huvudvärksdagbok. Vid kronisk migrän kan neurolog erbjuda medicinsk botoxbehandling, ibland inom högkostnadsskyddet.
- Spända käkar, gnissling, tryckande värk mot tinningarna – låt en tandläkare titta på slitaget och läs om masseterbehandling hos oss.
- Osäker på vad det är – boka en konsultation så reder vi ut det tillsammans. Hamnar du fel hos oss säger vi det öppet, och en konsultation innebär aldrig något köptvång.
Huvudvärk är för vanligt för att behandlas slarvigt. Rätt bedömning först, sedan rätt behandling hos rätt vårdgivare. Ibland är det vi. Ofta är det någon annan – och det säger vi hellre en gång för mycket.
